Jag tror det går i rätt riktning! Inga skador eller skadekännigar och bibehållen hög träningsmängd. Men! Här ska vi inte ropa hej än, för även dåliga saker brukar gå bra i början. Hursomhelst, på sista träningspasset i veckan kände jag mig urstark. Jag kom in i andra andningen på cykeln. Under veckan har jag annars haft mycket träningsvärk i vaderna efter två pass löpning med lite mer framåtlutad kropp än vanligt (och även mindre hälisättning). Denna lite mer framåtlutade kropp kan man se på nedanstående filmklipp. Inför nästa filmning ska jag springa fortare för att stresstesta tekniken och längre bak på löpbandet (för att förbättra filmningen).
Jag träffa en som ville klara en Ironman på under 10 h. Han behövde förbättra sig ca 20 min men såg begränsad utvecklingspotential, och det verkade inte riktigt som han trodde på sitt mål. Det gjorde lite ont i mig därför att hans förutsättningar är bättre än mina – jag behöver kapa runt 3 h. Och, hur ska jag då kunna nå mitt mål, om han inte kan?
För det första, jag tror inte att det är ett fåtal utvalda som kan klara en Ironman under 10 h. Det handlar om att fråga sig vad som krävs för att nå målet. Då går det att komma fram till att man inte är kapabel eller redo att göra vad som krävs, och då bör målet justeras. Likväl kan målet justeras om aktiviteterna inte ger det resultat man hoppas på! Lika illa som det är att inte ha undersökt vad som krävs för att nå sitt mål tycker jag det är om man har ett gäng aktiviteter och inte vet varför man gör dem. Det är också en av mina lärdomar från tidigare träning – varje pass ska ha ett syfte!
Veckans höjdpunkter:
- Cyklingen och det där med att sitta rätt på cykeln: Börjar hitta en bättre sittposition på sadeln och känner mig mer bekväm i tempoposition. Det här med skavsår och domningar har retat mig ett tag, domningarna försvann när jag bytte sadel och skavsåren verkar bli bättre. Jag har lagt fokus på hur jag sitter. Försöker känna in hur jag sitter på sadeln och sittbenen, framför allt i början på passen. Jag kan också misstänka att min bål är svag, vilket ger svank i ryggslutet och framåtroterad höft. Om jag istället krummar ryggslutet så roteras höften bak något och rumpan kommer då mer platt på sadeln. Att krumma ryggen leder för mig också till att mer vikt hamnar på sadeln, och mindre på styret. Det obehag som jag tidigare känt i axlar / armar är betydligt mindre. Utöver det har jag också tänkt på andningen, att andas ut och in djupt och kraftfullt. Det har hjälpt mig att slappna av. Ta mina ord för funderingar, och experimentera själv, för jag saknar referensmaterial och är ingen expert.
- ”Simtest”: Söndagens simpass var väldigt kort och relativt lätt. Efter att ha klarat av huvuddelen av det, och bl.a. en serie om 4 x (25 m x 6) så bytte jag ut 2 x 200 m mot 800 m test. Det var andra simmare i bassängen, jag hade kört hårt innan osv. men jag har en referenstid! 1:48 min / 100 m. Fick också viss input att jag korsade mittlinjen med armarna under testet. I tisdags körde vi också test på 50 m. På första heatet missade jag tiden, men på andra blev tiden runt 45 sek. Som en referens kan nämnas att mina hårda 25:or brukar ligga runt 17 sek.
Vecka 47 ska innebära betydligt mindre mängd. Det kan till och med bli så att jag väljer att sova länge istället för att träna.
Lämna ett svar