En bra vecka där jag trots ett pressat schema och ett antal störmoment lyckats få in bra träning. Veckans höjdpunkt är löpningen där jag har presterat bra och fått extra energi av soliga och fantastiskt vackra höstdagar. Distanspass på 18-km stigen i ett höstfärgat Skatås under strålande sol ger inspiration till löpning i riktig natur och gynnar återhämtningen.
Jag är också förvånad över hur trött och hopplöst det kan kännas innan jag kör ett pass. Hur hjärnan försöker berätta för min kropp, eller tvärtom, att nu ska du sitta i soffan och äta princesstårta. För att sen prestera som planerat eller bättre.
Lite kraft har gått till att fundera kring ett långsiktigt hållbart träningsupplägg. Hur ska variablerna volym, intensitet, kontinuitet, kost och återhämtning ställas in? Vad har de atleter som har tagit ett stort kliv från min eller liknande nivå gjort? Hur ska träningen periodiseras? Jag inser att det är svårare än jag trott att komma till ett avslut i denna fråga . Till stor del handlar träningsprogram om personlig övertygelse och praktikaliteter.
En annan sak är att jag tidigare tänkt att dubbelpass hör hemma under perioder med extraordinärt hög träningsbelastning (varifrån den tanken kan tänkas komma har jag ingen aning). Typ träningsläger. Men så fel man kan ha! Jag har efter att ha testat både två och tre pass om dagen, under vanliga arbetsveckor, med allt vad det innebär, en helt annan inställning. Min högst ovetenskapliga gissning och övertygese är att det snarare är direkt hälsosamt att röra på sig ordentligt ett par gånger om dagen. Har du inte testat än – gör det!
Vecka 43 ska bjuda på betydligt mindre mängd, i alla fall när det gäller cykel!
Vad vill du läsa om i veckorapporterna?
Lämna ett svar