Träningen fortgår. Vecka 39 var såklart skön. Är det något man ska lyfta fram så är det att jag numera har tillgång till en cykeltrainer, och inte vilken som helst, utan en väldigt häftig Tacx Neo Smart. Mer om den i ett annat inlägg, en annan dag!
- Dödstrött på fredagen efter allt stillasittande och skärmstirrande unnade jag mig 3*2.15 km med 2 minuter vila. Tempot var inte max, men det gick undan 4:06, 3:58 och 3:51 min / km – och efteråt var jag inte längre dödstrött.
- Lördagen fortsatte med ett så kallat functional threshold power (FTP) test på den nya trainern. Testet ger en siffra som sägs motsvara den maximala effekt som man kan hålla under en timmas maximal ansträngning. Just det testet jag körde bestod av två stycken åtta minuters intervaller, där man skulle försöka hålla ett jämnt tempo / effekt. Det gick kasst – under den första intervallen hade jag 195 W och i den andra 218 W. Utöver det, så bör man ha i åtanke att jag har cyklat på trainern en gång tidigare och inte cyklat alls sen 15:e augusti – kort och gott, jag förväntar mig stora förbättringar till nästa test. Därefter följde gym, och jag har kört efter ett program som heter Stronglifts 5×5 i ett antal veckor där man för varje vecka ökar vikterna och det börjar bli lite tungt.
- Söndagen kan ju omöjligen bli sämre. Jag har siktet inställt på att springa ett marathon (utan att första ha simmat och cyklat) längre fram i vinter, och tror att distanspass över 30 km är bra att ha på kontot. Så på mer eller mindre tom mage (ingen frukost) och med vatten i flaskorna, gav jag mig ut runt lunch och sprang 31-32 km strax under 6 min per km.
Annars… så ligger fokus fortfarande på upptrappning / återhämtning sen IronMan Kalmar och viktnedgång. Det är fantastiskt vad kroppen klarar av – betänk att jag har haft ett större energiunderskott mer eller mindre varje dag sen 23:e augusti! Är detta rimligt? Eller är det bara att köra på, och fake-it-till-you-make-it?
Lämna ett svar