Träningsglädje

Nu var det ett tag sedan jag skrev. Oktober har gått och snart hela November. Oktober belv en ganska dålig månad. Jag var sjuk några dagar och det var inte bra. Det är ett misslyckande att bli sjuk. Det är oproffsigt att inte lyssna på sin kropp.

Senaste veckan i November har varit bra. Jag har fått ihop en hel vecka med träning, ca 14 timmar, rekord i träningsmängd på senaste tiden. Detta trots att helgen gick åt till mycket annat än träning. Helgerna har en tendens att planeras upp till annat under hösten.

Positivt är att simningen har gått lysande. Tycker att jag har fått in tekniken bättre. Kör fokus på tre-andning, ett långt drag prioriterat framför hög frekvens och ett huvud som 90% av tiden är riktigt i bassängens botten. Prio två, när allt annat sitter, är att skruva upp frekvensen.

Cyklingen har också gått bra. Jag har börjat köra pass i Zwift och känner att jag utvecklas och definitivt ligger på eller över mitt FTP på 320W.

Löpningen har gått sämre. Har haft ont i ett knä efter MTB-vurpa. Har tagit tag i problemet och sökt vård, där slutsatsen är att menisk och ledband är hela och att problemet är övergående. Skönt. Tror det blir bättre.

Lyssna på kroppen

Idag var jag nära att falla tillbaks in i sjukdom igen. Jag har en vecka i utlandet framför mig med jobbet och vet att det kommer störa rutinen. Träningsgalningen bad mig därför att lägga in ett långpass för att i alla fall starta veckan bra. Med en ordentlig helg så borde kvoten vara fylld även denna vecka.

Normalt hade jag nog lyssnat på träningsgalningen och kört på. Jag hade bestämt träff med Henke 18:30, slängt i mig mat och ignorerat trötthetskänsla samt lite ond hals. Jag har ju trots allt inte feber och känner mig piggare än igår (då jag nog hade något i halsen och därför tog ett lugnt pass på trainern).

Nu tänkte jag efter en gång till. I morn ska jag upp 04:00, buss, flyg, hyrbil, möte, mat (?), … Det kommer inte bli så bra återhämtning. Jag tog influensavaccin på lunchen. Senast jag blev sjuk var anledningen en störd rutin två dagar i veckan och tjuvträning för att nå kvoten. NEJ, DENNA GÅNG SKA JAG VILA OCH INTE BLI SJUK!

Hjärnstark

Jag och Jenny lyssnade på en ljudbok i bilen hem från Göteborg förra helgen. Boken hette Hjärnstark och vi har den numera i vanlig bokform. Alla kapitel var inte bra, men några var. Det var några saker som fastnade i min Hjärna.

1. Hjärnan kan växa! Detta görs genom träning. Träning tillverkar olika ämnen som stimulerar nya synapser och cellbildning. Utan träning krymper Hjärnan med i snitt 1.5% per år. Det är framförallt högintensiv träning som stimulerar hjärnan.
   1. Om jag tränar på resten av livet borde det göra en märkbar skillnad mot ”peers” som inte tränar?
2. Träning skapar ett beroende, se begreppet runners high. Genom t.ex. löpning frigörs endorfiner och andra ämnen som ger liknande effekt som droger. Efter ca 60 minuter löpning har lika mycket endorfin skapas som den dos morfin som ges till en person som brutit benet. Smärta märks inte under träning. En stukad vrist går att fortsätta springa på efter lite kort vila.
   1. Jag känner igen mig i allt detta. Stukade foten under Finalloppet och kunder fortsätta efter lite initialt haltande!
3. Olika stadier finns i träning. Från en helt inaktiv person där träning är en plåga, till ett stadie där träning blir skönt och en längtan, till ett stadie då det gått för långt och träning blir ett måste, ett krav.
   1. Viktigt att behålla perspektiv. Jag ligger nog i riskzonen för att få för mycket. Planera, utvärdera, ta åtgärder, håll perspektiv = använd hjärnan!

Veckomål

Målet är att summera denna vecka på fredag och känna mig pigg inför helgen; för att då få tid att lägga på det där 5-timmarspasset på cykel som jag inte haft tid med de andra helgerna.

I morn ska jag vakna kl 4:00, utvilad, utan känningar i halsen.

Jag tänkte också utforska lite Tyska simbassänger och natur. Löpskor och badbyxor är med i packningen.