Mål, Träning

En vecka kvar till Ironman

  • Sista löprundan

  • N tridräkt testas

  • Byte av tubdäck!

  • Långcykling

  • Träning i sommar

  • Träning i sommar

  • Kreta. Mycket sim

Nu är det en vecka kvar till årets stora mål – Ironman Kalmar 2016. Under ett helt år har detta varit mitt mål. Jag skriver ett inlägg för att intervjua mig själv och dokumentera. Just nu är det mycket känslor, tankar och förberedelser som ska göras.

Hur känns det med en vecka kvar till Ironman David?

Jag är glad, positiv, negativ, rädd, har ont i halsen, benhinnorna och krampkänningar, sugen, stark och orolig. Efter Vansbro Triathlon har jag varit förbannad och orolig. Ingen förbättring jämfört med förra året trots hårdare träning och större fokus. Vad har jag gjort fel? Har jag gjort något fel? Jag kommer missa mitt stora mål – Hawaii 2016 – är tankar som slagit mig. Dessa tankar slår mig fortfarande, men jag väljer också att tänka positivt och se positiva signaler. Jag ska klara mitt mål och jag kommer klara mitt mål. Varför kommer jag klara mitt mål?

  • Jag klarar alltid mina viktiga mål. Ironman 2016 har varit ett viktigt mål
  • Jag har tränat målmedvetet och senaste veckorna fått positiva signaler. Jag slår cykelrekord, jag löper på högt tempo och simmar bra.
  • Med lite vila i kroppen kommer jag bli i bättre form. Dags att pricka formtoppen!

Hur förbereder du dig för Ironman David?

Jag delar upp svaret i tre delar, materiellt, fysiskt och psykiskt. De är ordnade i svårighetsgrad – lättast först.

Materiellt

Detta är den lätta biten. Jag har gjort ett antal triathlon nu och kan min utrustning. Det är viktigt. Allt är packat och jag känner mig lugn, jag har inte glömt något. Tre punkter jag forfrande funderar på:

  • Springa i tunna eller tjocka skor? Jag gillar att springa i tunna skor. Jag tränar i tunna skor och det går bra även på långa distanser. Men är det bättre med lite mer förlåtande skor? Erfarna triathleter verkar tycka det. På Göteborgsvarvet hade jag slitna ben – var det de tunna skornas fel eller var jag för nedtränad? Förra årets Ironman sprang jag på tjocka skor. Skor som jag sedan tränat med och inte tyckt är sköna. Hade det gått bättre i tunna skor? Jag var trots allt väldigt nöjd med min Marathon förra året… Det lutar åt att det blir tjocka skor eller en kompromiss.
  • Köra med extraslang eller utan? Jag har aldrig fått punktering på mina tubhjul. Mina tubhjul är extremt svåra att byta. Får jag punktering når jag inte mitt mål, det blir ingen Hawaiitid. Jag har inte de marginalerna. Detta får mig att nå slutsatsen: satsa allt. Jag kommer troligtvis inte köra med sadelväska. Jag sparar vikt och vind.
  • Raka benen eller inte? Man ska tjäna mycket vindmotstånd med rakade ben. Alla seriösa cyklister rakar benen. Jag har inte gjort det eftersom jag är emot det generellt i livet. Men nu är det dags att vara seriös. Jag kommer troligtvis raka benen om det blir en varm dag. Blir det väldigt kallt kanske jag behåller ”pälsen”.

Fysiskt

Fysiskt har jag egentligen inte följt någon detaljerad träningsplan. Jag har haft en grov träningslpan över året med periodisering och mycket volym. Under försommaren fick jag panik och började satsa på fart. Sommaren har varit full av intervaller. Nu är äntligen farten här. Jag gör bra tider på låg puls i alla disciplinder. Den stora frågan är om jag fortfarande är seg nog? Det var länge sedan jag sprang 30km i sträck. Förra året gjorde jag det en gång i månaden. Nu har det varit mycket swimrun. Lång tid och jobbigt, men inte nötande löpning. Hur bra är jag på maran?? Vi får se. Jag tror att jag har en bra kombination av distans och fart i bagaget under året som varit.

Jag kommer utvärdera träningen efter loppet och se vad som gick bra respektive dåligt. Justs nu tror jag att det gått bra. Jag har följt min plan – tyvärr varit mycket sjuk – men ändå följt planen och har gott mod!

Psykiskt

Jag läste en artikel häromdagen på Kreta. Då var jag som mest deprimerad. I ryggen har jag haft ett mycket dåligt Vansbro triathlon. Jag har dessutom fokuserat näst sista veckan innan loppet på Kreta – utan möjlighet till bra cykelträning. Har jag gjort rätt???

Artikeln handlade om följande mycket viktiga punkter:

  1. Se till att tänka positivt. Tro på allt bra du gjort och se de positiva signalerna
  2. Bortförklara dig inte. Börja inte tänka på vad du ska säga till alla när du inte når ditt mål. ”Magen gjorde ont”,  ”Skavsår”, etc. Detta är bortförklaringar som inte duger. Jag har tränat ett helt år på att inte få skavsår, inte få ont i magen, ha en stark kropp osv. Det finns inga bortförklaringar. Jag ska ge gärnet. Ändå är detta – att söka bortförklaring innan/under lopp – naturligt enligt artikeln! Många atleter kommer inte till start eftersom de sätter för stor press på sig själva.
  3. Ha roligt och skapaadrenalin, entusiasm, energi, pepp, pirr i kroppen. Jag kommer ihåg hur det var inför mitt första Ironman. Jag kunde inte sova. Jag hade 150 i puls två dagar innan. Jag var så jävla sugen på att köra!!! Jag ska skaffa mig samma känsla denna gång. Jag kommer vila mycket sista veckan och skapa ett begär att mosa!

I slutändan får jag hoppas på tur. Att inget oförutsett sker som skapar problem. Att allt flyter. Sammanfattning om en vecka efter Ironman!

2 Kommentarer

  1. Mlg

    Trevlig läsning. Jag önskar dej all lycka, med en skvätt tur går det vägen, då menar jag ingen punka, inga fötter i ansiktet vid simning osv. Du är stark pojk!

  2. Karl

    Fint skrivet. Så mycket känslor. Låt oss ha en grym dag! Jag tror inte att det är kört för dig att nå ditt mål om du får punka på cykeln. Motståndarna kan få magknip. Köra in i staket. Vara sämre tränade. Du förtjänar att slå dem. De kan ju även tacka nej till en plats i paradiset!

    Och seriöst – jag vet att du har kapaciteten. Du kan springa fort och du kan cykla fort, långt och hårt. Ja, du kan cykla bättre än de flesta! På det kommer du långt.

Kommentera

Tema av Anders Norén